När sillen gick till
Grebbestads historia är havets historia. I slutet av 1700-talet ”gick sillen till” längs bohuskusten, och fisket lade grunden för ortens framväxt. Under 1800-talet blomstrade samhället: kustfrakt, sjöfart och en spirande konservindustri gav arbete åt ortsborna, och vid sekelskiftet 1900 låg flera egna fraktskutor i hamnen. Det var i den miljön, i ett samhälle som levde av och för havet som ansjovisen fick sitt fäste.
Själva idén att lägga in skarpsill och krydda den så att den påminde om den importerade medelhavsansjovisen var inte ny; den föddes några mil söderut i Fjällbacka redan på 1840-talet. Men Grebbestad skulle bli namnet som fastnade.
Edvard Nilsson och den första burken
År 1887 rapporterade landsfiskalen i Tanum att konservfabrikören Edvard Nilsson i Grebbestad hade installerat en ångmaskin på tre hästkrafter för att tillverka och försluta ansjoviskärl. Där, i det lilla fiskeläget, började produktionen av det som skulle bli Grebbestads ansjovis.
Ursprungligen hette produkten ”hummeransjovis”, efter att man provat en kryddblandning med hummer för att ge inläggningen extra karaktär. Receptet som lade grunden för dagens smak dateras till 1911 och redan då fanns den rosa burken som blivit så välkänd. Eftersom det med tiden inte längre fanns någon hummer i inläggningen bytte man mot slutet av 1900-talet namn till Grebbestads Ansjovis Original, och de tre små fiskarna fick ersätta hummern på etiketten.
Ansjovis som egentligen är skarpsill
En detalj som förvirrar många: det finns ingen ansjovis i ansjovisen. Grebbestads ansjovis görs på skarpsill, en liten fisk i sillfamiljen som fångas längs västkusten. Den äkta medelhavsfisken ansjovis säljs i Sverige istället under namnet sardell. Enligt svensk tradition kryddas skarpsillen så att den får den karaktäristiska, sötsalta smaken vi förknippar med ansjovis – med inslag av bland annat kanel, kryddpeppar, ingefära, kryddnejlika och muskotblomma. Just kryddreceptet har hållits hemligt och gått i arv i generationer.
Det är den här smaken som gör ansjovisen oumbärlig i klassiker som Janssons frestelse och gubbröra, och som gjort den rosa burken till en självklarhet på julbordet.
Var tillverkas Grebbestads ansjovis idag?
Här kommer den ärliga vändningen i historien: Grebbestads ansjovis tillverkas inte längre i Grebbestad. Konservindustrin i orten avvecklades successivt under 1960- och början av 1970-talet, och idag produceras ansjovisen av Abba i Kungshamn, längre söderut i Bohuslän, där skarpsillen läggs in för hand och får mogna i bergrum. Namnet lever alltså kvar som ett arv från den tid då Grebbestad var en av västkustens konservmetropoler.
Men även om själva inläggningen flyttat, är kopplingen mellan Grebbestad och havets skörd allt annat än historia. Orten är fortfarande ett levande fiskeläge – vid fiskmottagningen i hamnen lämnar trålarna sina fångster av främst räkor och kräftor, och Grebbestad har på senare år blivit känt framför allt som Sveriges ostronhuvudstad.
Upplev skaldjurstraditionen i Grebbestad idag
Vill du uppleva den matkultur som ansjovisen är en del av, är Grebbestad rätt plats. Längs Grebbestadsbryggan och i hamnen frodas skaldjurscaféer och restauranger, och flera aktörer erbjuder ostronsafari där du får plocka och provsmaka Grebbestadostron direkt ur havet. Det är en direkt fortsättning på samma tradition som en gång gjorde orten till ett namn på burkar i skafferier över hela landet: havet, hantverket och smaken av Bohuslän.
Så nästa gång du öppnar en rosa burk inför julen kan du tänka på det lilla fiskeläget vid Skagerrak som gav den sitt namn och kanske passa på att besöka orten där allt en gång började.